Syftet med projektet är att kombinera miljökunskaperna om Tana älv i Finland och Norge samt att utnyttja dem för att bevara den biologiska mångfalden i området. Projektet är gemensamt för miljömyndigheterna, forskningsinstituten, kommunerna och fiskeriorganisationerna.
Ett material om förekomsterna och tätheterna av laxyngel i Tana älvs biflöden på den finska och norska sidan har samlats in. Planeringen av en gemensam fiskdatabas pågår.
Kartläggningen av vägtrummor och avlägsnandet av vandringshinder från Tana älvs biflöden fortsatte. Både kontrollen av vägtrummorna och elfisket visade att största delen av de objekt som tidigare varit föremål för habitatvårdsåtgärder inte är vandringshinder eftersom det finns fiskar i området uppströms från vägen. Habitatvårdsåtgärder vidtas vid objekten Lismmajohka och Vuohppejohka hösten 2019.
Miljömyndigheterna i Norge och Finland har utvecklat ett gemensamt uppföljningsprogram för Tana älvs avrinningsområde. Uppgifterna om vattenkvaliteten i Tana älv presenteras på finsk-norska gränsvattenkommissionens webbplats.
Kommuner och miljömyndigheter har utbytt information om hotade arter och livsmiljöer som ska skyddas. Vid terrängkartläggningarna har flera nya traditionsbiotoper upptäckts. De består av gamla ängar eller betesmarker som endast bevaras genom aktiva vårdåtgärder, slåtter eller bete.
Även om det är fråga om samma älv, avviker lagstiftningen och arrangemangen för förvaltningen av naturresurserna i Finland och Norge från varandra. Projektet utvecklar gemensamma förvaltningssystem i syfte att bevara balansen mellan utnyttjandet och skyddet av naturen.
Stödmottagare: Lapin ELY-keskus,
LUKE, Tana kommune, NVE,
Fylkesmannen i Finnmark, Karasjok
kommune, TF
Projekttid: 2017-2019
Projektbudget: 902 059 EUR
Beviljade EU-medel: 276 320 EUR
Beviljade IR-medel: 235 000 EUR
Offentlig medfin: 374 641 EUR
Privat medfin: 16 098 EUR
Bild: YHA kuvapankki/Tapio Heikkilä
